Årets agilityhund och klubbmästarpokal

Det blev ett sent årsmöte på bästa brukshundsklubben igårkväll. Innan verksamhetsgenomgång och budget för alla verksamhetsområden mm. var avklarat, alla utmärkelser delats ut och gofika intagits så var klockan närmare elva när vi kom hem. Med oss hem hade vi dessa.

pokaler årsmöte 2015

Klubbmästare 2014 och årets agilityhund 2014.

Jag är så stolt över min fina tant, trots att hon snart blir 9 år gammal nu så fortsätter hon leverera och håller en hög jämn nivå tävling efter tävling. Hon har väl knappast blivit snabbare sista året, men vi vinner på att vi numera är så samspelta och jag vågar sticka tidigt hela tiden så att hon hela tiden ger sitt max. Det räckte till dessa titlar i år och till att tidigt bli kvalad till SM 2015, kul att se. Och superkul är det också att det är i hård konkurrens. Vi har ett superhärlig sammanhållning i klubben och lyfter verkligen varandra, på alla nivåer. Vad sägs t.ex. om att Umeå nu har 7 ekipage kvalade till SM (olika förare på alla). Det ska bli så kul att åka med detta gäng till Linköping i sommar och avrunda Mitras fina karriär med ett sista SM.

Annonser

Mål 2015

Jag har utvärderat 2014 års mål och kan konstatera att vi inte riktigt haft tid/ork att gå i mål i alla grenar. Rapporten har helt kommit bort på slutet, då vi förlorat träningskompisar och inte haft motivation nog att driva det på egen hand. Inte heller har Nils hunnit med Rallylydnaden, de tävlingar som funnits i närheten har antingen krockat med agilitytävlingar, med kennelhosta eller med att Nils själv varit tvungen att vara funktionär. Agilityn är den gren som tiden räckt till, där har jag så mycket mer i form av fantastiska träningskompisar som håller motivationen uppe även då resultaten inte går helt och hållet vår väg.

Men resultatmässigt 2014 ska jag inte heller klaga. Nessie och jag har vuxit som ett team och har haft våra toppar även om jämnheten inte finns på samma sätt som med Mitra ännu. Vi har haft stolpe ut på agilitypinnarna, men vi avslutade säsongen fint med ett hoppcert. Å eftersom det inte alls varit kontaktfälten utan allt annat som spökat i agilityn så har jag tillförsikt att vi ändå ska få till det även i agilityn snart. Mitra gjorde en fantastisk start på säsongen och var efter tre tävlingar redan kvalad till SM 2015. Efter det slutade vi att tävla i agilityklass (all fokus på att träna kontaktfält istället) och har därför tävlat lite mer sparsamt. Vi avslutade dock säsongen med att ställa upp i klubbmästerskapet som hon vann för andra gången (2012 sist).

I år låter jag helt bli att sätta mål i annat än i agilityn. Det är agilityn jag tycker är roligast och känner mest motivation till just nu. Allt annat kommer vi säkert träna, i den omfattning som andan faller på, men tävlar jag så är det bara för att känns kul just då.

Mitra

Agility

Mitra gjorde en fantastisk säsong 2014 och kvalade tidigt till SM 2015. Nu är hon inne på sitt nionde levnadsår och detta SM kommer vara vårt sista. Jag ska göra det jag kan för att förbereda oss på bästa sätt och väl på SM ska vi bara gasa allt vi kan och ha riktigt kul! Efter det kommer vi tävla så länge hon håller, men antagligen lite mer sparsamt för att spara på den nioåriga kroppen.

Rallylydnad (Nils mål)

RLD M
Det saknas ju bara ett kvalificerat resultat så får han bara till några tävlingar i år så ska detta inte vara så svårt att uppnå, de är jätteduktiga tillsammans när det flyter på och Nils balanserar så att Mitra inte blir övertaggad.

Nessie

Agility

Inte släppa en tum på kontaktfältsbeteendet jag vill ha!
Bygga mer självförtroende hos Nessie så att hon inte blir så känslig på vad jag gör.

Dessa två får stå kvar från fjolårets mål, för det ska inte tummas på detta år heller.

Pinne 2 ag 2
Uppflytt ag 3
1 Cert, valfri klass
1 Cert valfri klass

Livets berg-och-dalbana

Jag har helt tappat motivationen att uppdatera bloggen och ser nu att det inte var gjort sedan Mitra kvalade till SM i Juni… så det var ju ett tag sen. Men en liten uppdatering ska jag väl kunna bjuda på iaf, för lite har ju ändå hänt, båda bra och dåliga saker tyvärr.

Börjar vi med de större bra sakerna så har vi 1, köpt sommarstuga som vi varit i en hel del i sommar. 2, nyligen köpt en trea och sålt ettan vi länge bott i, tillträde till trean får vi nu på tisdag. 3, Nessie tog cert senaste tävlingen nu i Piteå, hon hade en bra helg och vann tre av fyra lopp.

Så i allmänhet går det mesta bra nu, det är bara med Mitra det varit nedförsbacke på sistone. För ca en månad sedan upptäckte vi en knöl i hennes juver. En veterinärtid bokades genast för att kolla upp den och en ny för att ta bort den och ta prover för att se vad det var. Innan vi hann operera detta gick dock Mitra och bröt klokappseln så den fick opereras bort och juveroperationen fick skjutas på en vecka för att hon skulle hinna läka lite. Så för drygt två veckor sedan så var det så dags för juveroperationen. Själva operationen gick bra och även om hon var lite ynklig just efteråt läkte såren hela tiden bra, både för klon och juvret. Veterinären gav oss också gott hopp om att det var en godartad tumör eftersom den var så väl avgränsad och kändes som en sådan tydligen brukar. När jag då 10 dagar efter operationen kommer tillbaka för att ta stygnen fick jag dock inget glatt besked. Provsvaren visade på att det var malignt melanom, alltså inte alls godartad utan sämsta sorten. Veterinär Therese sa dock att vi antagligen tagit den väldigt tidigt, så har vi tur så har den inte hunnit skicka ut metastaser utanför de juverdelar som nu är borttagna. Finaste lilla Mitra, jag hoppas verkligen att detta bara var en obehaglig störning i vår vardag och att vi ännu har flertalet år kvar tillsammans. ❤

Rolig läsning

På pränt! Ännu bara två kvalade in till SM 2015. Och Mitra är en av dem!

kval sm

Helgen har vi annars spenderat i Sollefteå, på årets SM i agility och Lydnad. Helgen kan samanfattas med fint väder, väldigt trevligt sällskap och en hel massa fina prestationer. Är nästan så att det var nog så kul att bara glida runt som åskådare utan att behöva fokusera på någon egen start faktiskt. Jag har då sett bra mycket mer av detta SM än jag gjorde i fjol, och definitivt mycket mer av lydnaden. Så nu är vi ordentligt laddade inför nästa år, och tills dess ska vi försöka få ihop ett lag att kvala med och så vore det ju skoj om Nessa kan jobba till sig ett uppflytt till ag 3. Vi jobbar för det. 😉

Sm 2015!!?

H-sand_2Ja vi har fått en flygande start på säsongen jag och Mitra. 3 SM pinnar i Skellefteå för två veckor sedan, en till förra helgen i Nordmaling, och nu senast på hemmatävlingarna i Umeå tog vi pinne i alla fyra lopp vi startade i…! Så nu har vi alltså 4 pinnar i både hopp och agilityklass och är alltså kvalade till SM 2015 innan SM 2014 ens gått av stapeln!

Ja så kan det gå, vi saknade sista pinnen för att få vara med i år, men på två veckor är vi redan kvalade till nästa… Årets SM går av stapeln nästa helg i Sollefteå, så då åker vi ner och glassar runt och kollar på alla andra duktiga ekipage, både i lydnaden och agilityn. Känns ändå ganska skönt, att bara vara där och heja utan att behöva vara nervös. Ska bli riktigt kul att få heja fram klubbkompisar i agilityn, och också att få se Nessies syperduktiga syster Lyxa med matte Mia live i lydnaden!

Lydnadsklass 1

20140421-214157.jpg

Idag höll Umeå BHK en klass 1-2 tävling i vår inomhushall. Jag kände att ska vi någonsin komma till start i lydnadsklass så var detta ett bra tillfälle, och en bra chans att tävlingsträna inför brukset. En chans att få tävla där jag ändå har kontroll på det mesta som händer där och det inte kan hända så mycket oväntade saker ”utifrån” som skulle kunna skrämma Nessa. Ffa är det ju på platsliggningen jag varit nervös för detta eftersom hon är som hon är och vill ha kontoll på det som sker runtomkring henne och jag under just det momentet inte själv kan vara där och ”ta över” det ansvaret. Hur som helst, jag anmälde mig alltså till denna tävling  och idag var det dags. Tävlingen började med att vi körde igenom alla våra individuella moment och sen avslutades hela tävlingen med platsliggning och tandvisning. Mitt mål med dagen var att Nessie skulle känna sig väl till mods och vi skulle ha kul tillsammans = alltså gällde det att försöka att inte själv bli nervös eller iaf inte låta henne märka det. Inte helt lätt som ni förstår… men jag tycker ändå jag lyckades ganska bra och de som såg sa att hon såg glad ut, vilket jag också kände på hennes utföranden. På bilden nedan ser ni resultat och kommentarer. Självklart finns det alltid detaljer som kunde vara bättre, men eftersom detta inte var mitt fokus för dagen så lämnar jag det nästan utan kommentarer och nöjer mig med helhetsintrycket ”trevligt mellan och under momenten”, för det var ungefär så det kändes. Okej, en kommentar på det som borde varit bättre så travade hon på inkallningen. Vet inte varför, men hon har fått för sig att göra det i den lokalen? Tränar vi utomhus har vi inte 100%is fart som jag skulle vilja ha det, men då är den normalt okej iaf, och alla gånger galopp och inte trav…??? Men jaja, jag ska inte låta det solkaner ett annars fint program.

Och jag är väldigt glad att hon fick en så bra upplevelse på platsliggningen, inget stul alls utan vi hade turen att få ligga bredvid en av träningskompisarna och en klubbkompis som båda var hur lugna och trygga som helst vilket kändes jätteskönt att veta redan vid lottningen. Jag vill ju för allt i världen inte att en strulig plats ska förstöra den relativa trygghet vi ändå byggt upp. Eftersom hallen inte är jättestor rymdes bara 3-4 klass 1-hundar så redan vid lottningen kände jag mig alltså rätt säker på det momentet, vilket säkert gjorde mig mer avslappnad under övriga programmet.

Poängresultatet av dagen. 190 poäng och en andraplats av 14 startande. Protokoll och kommentarer nedan:

20140421-221018.jpg

Vindelälvsdraget 2014

Efter att Nessie fått kennelhosta så fick jag ställa in alla planer på att hon och jag skulle åka Vindelälvsdraget som jag planerat. Men tur i oturen (för min del) så hade en av de tänkta lagmedlemmarna fått förhinder och jag erbjöds låna hans Jess, en BC-tik att köra med. Självklart nappade jag på det och nu har jag och Jessan lagt två spännande dagar bakom oss och är en erfarenhet, några blåmärken och lite andra skavanker rikare. Men toppenkul har vi haft även om det inte blev någon lysande skidåkning direkt…

Så här skriver arrangörsgruppen om tävlingarna

”2014 års upplaga av Vindelälvsdraget är i mål. Det blev bara två dagar. Den planerade tredje dagen med nystart i Sorsele ställdes in. Aldrig har vi haft så besvärliga förhållanden och vår devis ”ett äventyr från fjäll till kust” har väl aldrig varit mer passande. Vi vill tacka alla deltagare för ert överseende med de svåra förhållanden vi bjöd på i år.”

Torsdagens sträckor gick från Amarnäs till Sorsele och där körde jag och Jess näst sista sträckan, 9 km mellan Kvarnudden och nedre örnnäs. En sträcka som bitvis bjöd på okej skidåkning, men (liksom de flesta andra av torsdagens sträckor) hade stora partier där man var tvungen att passera mitt genom stora ”sjöar”. Jag skämtar inte när jag säger att vattnet på flera ställen gick mig till knäna och det på sträckor på upp emot 100 m/”sjö”. Det blir ju helt enkelt stopp, det blev det för alla och man försöker hjälpligt att stapla sig framåt på skidorna samtidigt som Jess kämpade på bra och gav mig stor hjälp vid de passagerna då hon gjorde sitt bästa för att dra oss framåt. De som körde med stora hundspann hade stora problem, vi på skidor klarade oss iaf hjälpligt över men blev förstås väldigt blöta och tiderna för alla var jämfört med normalt rätt usla…

Fredagens åkning var något helt annat. Det blåste 20m/s under natten mot fredagen och även under dagen blåste det en hel del. Det i kombination med att det var minusgrader under natten gjorde att isarna frös på och blankslipades av vinden och stora delar av fredagens åkning var på blankis vilket ju också var lite spännande… De flesta sträckorna var under fredagen utan vakar, bara min och sista sträckan hade dessa och såklart så lyckades jag dessutom med konststycket att mitt i den största vaken trassla in mig med ett annat ekipage mitt i vaken och det tog mig en bra stund innan jag lyckats trassla ut oss och på nytt sätta Jess sele rätt. Under tiden så hade jag då blivit omåkt av ett spann och han som trasslade in sig i mig hade också fått ett försprång då jag tjorvade med Jess sele. Desto roligare då att när vi väl kom upp ur vaken lyckades vi köra om både spannet (som fastnat i en ny vak) och det andra hundekipaget och kom in på en 23e plats av de 30 som ställde upp på fredagen (5 bröt redan efter torsdagen). Mycket nöjd med det då de flesta andra har utpräglade draghundar och ofta flera stycken så tycker jag och den i sammanhanget väldigt nätta lilla draghund jag hade. Men hon kämpade fint även på blankis Jessan.

På fredagkväll var det prisutdelning och vi fick definitivt veta att lördagens tänkta tävling ställdes in. Så kvar återstod bara festen. Även det trevligt. Lite kortare än tänkt blev det, men det ger mersmak och till nästa år hoppas jag att även Nessan kan vara med!

IMG_1888 IMG_1890 IMG_1905 IMG_1913 IMG_1908 IMG_1899

Kort uppdatering om senaste månaden…

Ja en kort sammanfattning kan jag väl hinna med. Det är ju lågsäsong på tävlingsfronten så har inte varit mer än en tävling sedan sist, agility i Luleå. Där gick Nessie bra och tog sista pinnen i hopp 2 medan Mitra missade chansen till sista SM-pinnen på en tjuvtart i sista loppet… surt. Aja, har väl som blivit övertalad att åka ner till Rättvik i mars, så en chans till har vi. 

Annars har jag försökt lägga så mycket tid jag bara hunnit på draget, vi måste ju försöka komma någolunda i form både jag och Nessie innan Vindelälvsdraget i mars. Tråkigt bara att så få spår varit åkbara pga att vi har så grymt lite snö i år. Och ännu tråkigare kändes det när jag igår upptäckte att Nessie fått ordentliga sprickor i tassarna av skarkörningen på slutet, så det är bara att sätta henne på helvila, smörja tassar ordentligt och hoppas att de hinner läka ihop snabbt, så vi iaf hinner få några fler träningar innan tävlingen… Jag blev riktigt deppad när ja upptäckte det, jag som sett fram emot draget så med henne. 😦 Men jag tror vi kan komma till start iaf, men kanske tar något färre sträckor än jag tänkt…

Skellefteå agilitytävlingar

I helgen var årets första tävlingar, i ridhus i Skellefteå. På det hela taget en mycket trevlig helg med härliga klubbkompisar och boende på hotell för en gångs skull i dessa sammanhang. Resutatmässigt fick vi med oss två bra resultat, en vinst med pinne och  uppflytt till agilityklass 2 med Nessie och en SM-pinne i hoppklass med Mitra, så nu saknar vi bara en futtig liten pinne innan vi är kvalade till SM 2014. Mitra gjorde egentligen flera bra lopp, men konkurrensen i medium har blivit stentuff och vi blir slagna av samma ena på tid i flera lopp…

Detta tar jag med mig från helgen tävlingar: 

Positivt:

  • Nessie visar fortfarande på fina kontaktfält!
  • Nessie höll sig väldigt lugn och balanserad — > förhållandevis kontrollerade lopp som det kändes rakt igenom
  • Mitra säker som vanligt

Förbättringspotential – saker att träna på:

  • Tysken med Nessie
  • Att kunna dra ifrån Nessie ordentligt utan att hon blir stressad och river
  • Tighta till svängarna när hopphindren står i U-sväng – båda hundarna